Not so happy ending of a fairytale
Han tillhör mitt förflutet, och de kommer aldrig att hinna ifatt mig.
Nu får han stå för att han inte vill ha mig, han får tala om det för alla..
Att han har valt bort sin dotter.. Mamma får ensam vårdnad.
För tar man inte sitt ansvar kan man knappast förvänta sig att bli för kallad pappa..
Vetni hur jävla skönt det känns? Att slippa sitta hemma och vänta
på att han ska ringa för att höra att jag mår bra.. Det är slut med det nu.
Jag behöver inte dig längre.. Inte till någonting..
För jag vet att Mattias tar hand om mig, bättre än vad nånsin har kunnat gjort!
Han ser efter mig och han skulle aldrig låta någonting hända mig..
Så nu är det sagt. Du kan ta ditt pick och pack och dra
för jag vill aldrig mer ha någonting att göra med dig!
Du är så bortgjord nu som man kan bli..
Du har gjort mig tillräckligt illa nu, det räcker..
Dethär är ditt fel inte mitt, du har orsakat dethär..
♥
Enjoy!
Jag som är van vid att bra saker absolut inte händer mej..¨
Känns som om jag blir helt paralyserad.. Ungefär som världens chock!
O vetni, det är skön känsla..
För första gången på riktigt länge är jag lycklig..
Trot's att jag står mitt i ett kaos, är allting helt perfekt..
För att du känner mig på riktigt o för att jag vet att du tar hand om mej.
Så älskar jag dej! Precis som du är..
Och jag kan inte hjälpat att filmen är bland de bästa i världshistorien..
It's like a fairytale..
- När harry mötte Sally
♥
Serious moment..
Fanfanfanfanfanfanfan...
Lika bra att det kommer nu än till veckan, lr när som helst..
Jag vill se dig stå där i dörröppningen på gamla kära fjällgatan igen
och säga Hej miilan, med världens fånigaste flin.. Världens töntigaste look..
Och vara världens bästa pappa..
- Pappa älskar dig Emilia, det gör jag även fast jag inte säger det tillräckligt ofta..
Jag är stark annars och jag håller modet uppe!
Men bloggen inte idag, inte idag..
Den här dagen är väntad, det visste jag.. Ändå är jag överaskad.
Du kunde konsten att göra vilken skitdag som helst till något bra..
En dag. Ska du komma tillbaka och allting ska bli som vanligt igen..
Bevisa motsatsen. Försök att bevisa att jag inte är något att ha.
Du kommer aldrig att lyckas.. För jag är något att ha..
♥
Här har vi mej i ett nötskal..
När hjärtat tvekar och gör tvärtemot vad hjärnan säger åt en. Hur ska man bära sig åt då?
Vad ska man lyssna på..Ska man gå på den gamla hederliga magkänslan eller ska man helt
enkelt låta den delen som sköter tänkandet ta över? Vilket av de två alternativen låter mest trovärdigt?
I kärlek finns inga konkreta regler, bara sånna där osynliga som vi tkr att alla bör veta om..
Varje gång jag påbörjar något lyckas jag aldrig avsluta det..
Det är som om något flåsar mig i ryggen för att jag ska skynda mig att ta tag i det innan det är försent.
Från början känns det alltid så rätt, sen dröjer det inte länge förrän känslan av
förrvirring kommer krypande.. Jag stannar upp, och inser då att det är bland det dummaste man kan göra.
Stannar man upp, då börjar man fundera.. Man funderar kring det och man vrider och vänder på
det åt alla håll och kanter för att hitta utvägen.. Till slut blir man tokig..
Föhållanden skrämmer mig, tanken på att vara så nära varandra. Vara varandras allt.. Det går inte.
& giftermål ska vi inte ens prata om.. Naturligtvis saknar jag känslan att ha någon som omfamnar en..
Känslan av trygghet bland allt kaos..
Grejen är att jag tror på kärlek, på riktigt. Det gör jag verkligen!
Jag tror på att jag en dag kommer att hitta mina prins och vi kommer leva lyckliga i alla våra dar.. I a f nästan.
Men om jag ska uppleva allting nu, vad ska jag då se framemot när jag blir äldre?
Det kommer en tid när jag kommer att förstå dethär också, det vet jag..
Än så länge är jag ung, frisk och lycklig! Och jag tänker leva livet medans jag har kapaciteten till de..
Ingen har rätt att dömma mig för det, Så länge jag står och andas tänker jag leva mitt liv på mitt sätt!
Bara för att man väljer att handla annorlunda ibland betyder inte det att man inte vet skillnaden
mellan rätt och fel. För det gör jag, jag vet det myckert väl ska ni veta..
En äng kan inte blomma förevigt, vi däremot kan fortsätta leva vidare..
Så stå på er brudar, uppnå era målsättningar.
Och var noga med att försäkra er om att ingen är bättre på att vara du än just du!
♥
Skryt
Idag är det nästan exakt 2 veckor sedan
jag officielt sa upp kontakten med min pappa!
Jag slöt ett löfte, ett löfte att jag
aldrig skulle fälla en tår igen.
Inte för honom, och jag jobbar på
att inte låta någon få mig att gråta.
Tids nog ska jag lyckas med det också..
Vet ni vad? Från att gråta mig till sömns i prinicp varje natt.
Har det idag gått 2 hela veckor utan tårar, och sorg.
Det är en bra bit påväg, och
det är alltid första hindret som är det svåraste :)
Jag kommer tillbaka, vänta ni bara!
Jag känner inget behov att vara ledsen numera.
Sommaren närmar sig och jag kan inte känna mig annat än lycklig! :)
Allting som är värt något är värt att kämpa för.
♥
Torsdag 15 Maj
- Allt detta lidande är äntligen slut. En befriande känsla..
För idag släppte jag min rädsla fri och
vågade äntligen göra det jag länge väntat på..
Idag sa jag officielt upp kontakten med min pappa.
Från stunden när jag klev ut ur bilen, med rödsprängda ögon
och intorkade tårar i anisktet..
Slog det mig, att dethär var enda & sista gången
jag skulle låta honom komma åt mig..
Idag tog jag mitt förnuft till fånga
och beslutade mig för att inte fälla en enda tår för honom igen..
Dethär gör det lättare för mig att gå vidare.
Att tordas släppa taget.. Det är det enda rätta..
Det känner jag.. En lång kamp väntar.
" It's time to realise. I'm a big girl now,
and big girls dont cry. "
Men vet ni vad? Jag är inte rädd, det känns bra..
♥
Hand i hand
Vems härliga, poänglösa skämt ska jag skratta åt nu om inte dina?
Vem ska nu oroa sig för mig som du gjorde?
Vem ska någonsin kunna ersätta dig..
Ingen kan spela dig bättre än du..
Hur ska jag kunna se folk i ögonen och säga att jag inte har någon pappa.
Hur ska jag kunna le när jag egentligen inte vill,
Hur ska jag kunna låtsas när jag ser hur verkligheten är.
Men framförallt hur ska jag kunna klara av dethär, utan dig.
Jag begär inte att ni ska tycka synd om mej, gör inte det.
Det är inte mig det är synd om..
- För jag måste, måste släppa taget..
För just nu, ska jag lägga fokus på de bra minnena vi har haft tillsammans..
Och börja förbereda mig på att vi två inte längre har något mer att säga varandra.
Jag arbetar på de, inom en kort tid. Vill jag kunna säga:
- Du och jag är nu officielt klara med varandra.
" I gues that it's time to realise. I'm a big girl now,
and big girls dont cry. I have do manige this on my own.
Cause in the end, it's all that matters. That I am going to
finish this all by myself."
♥
Last day on the praktiken..
Jag menar de sista 4 veckorna har jag i princip bott på dehär gruppboendet..
Börjar nästan kännas som om skolan är slut och man är påväg mot sommarlov?
haha, sådan tur har man knappast!
Förståndhandikappade är som oss, dom är människor dom också.
Vem ger oss rätten att sänka dom? Nu undrar ni säkert
men åh varför skriver hon bara om utvecklingstörda när det finns
tusentals olika folkgrupper att prata om. För tyvärr är dethär
det enda jag har hunnit med. Jag fyller snart 17 år och min tid räcker inte till att upptäcka allt.
Mitt mål är att end dag ha gjort de, för då skulle jag finna respekt som heter duga.
Jag slutar inte här, jag slutar när jag bestämmer att det är stopp..
Egentligen, hur kan man nedvärdera
ett sånt yrke. För mig så finns inte det. Att gå tilll jobbet varje dag
och veta att det man gör är viktigt, de man gör påverkar en annan människans liv.
Och än själv, hur kan motså de?
Ända sedan långt tillbaka har jag velat bli en person som aldrig ska nöja sig med det lilla.
Jag ska ha storslaget och det är verkligen så! Jag nöjer mig inte förrän jag fått de jag vill ha,
jag vill inte rättare sagt..
Jag är så grovt allvarlig man kan bli när jag säger
att Omvårdnadsprogrammet är det bästa jag val jag någonsin har fattat..
Ni får tycka precis som ni vill. Jag ska bli något stort! Jag hittade en väg
som passade mig, jag valde den och jag tog den! Har länge funderat
över vem jag är. Vad vill jag bli? Vad vill jag att folk ska tänka om mig?
Men det främsta Vad jag vill att jag själv ska tycka om mig? För i slutändan
är det de enda osm betyder något. Att jag trivs med mig själv.
För vet ni vad? Folk kan påverka en hit & dit, folk kan försöka
styra över oss. Vi har viljan att säga emot, ibland tar vi bara inte chansen.
Jag vill ta den chansen, jag vill gå min väg och tänker göra det på mitt sätt!
Min stora yrkesdröm är att få bli Ambulanssjukvårdare.
Och det står jag fast vid, under dessa praktikveckor.
Lärde jag mig att jobba med människor är det bästa jag vet..
Jag vill mena det när jag säger dethär, jag vill att alla ska förstå
att det är allvar. För i de flesta fall är Alla lika mkt värda -
jag kan inte säga alla för då ljuger jag.. I det flesta fall
så stämmer det alldeles korrekt.. Jag känner att jag är född
till att jobba med människor. För mig är dethär himmelriket.
Det kommer alltid finnas personer som inte tkr om en.
lr det man gör. Men man släpper inte sin dröm för de, man hänger kvar..
- Här är jag och när jag blir stor ska jag bli ambulanssjukvårdare. Vad vill ni bli?
♥
Engla..
ny sida på nätet. Nyhetskanalen.se
Suttit och kollar nyheterna ett bra tag nu
på eftermiddagen. Ramlade då in på
en Extrasändning från Polisen om Engla-fallet.
Va less man blir alltså, heregud.
Tydligen så hade dom fått in ett tips
angående Pernilla-mordet för 8 år sedan..
För ett bra tag sedan.. Jag menar killen
är anklagad för:
- 1994 Våldtäktsförsök i Gävle samt misshandel samma år i Hofors
- 1995 Misshandel Östersund
- 1998 Sexuellt tvång mot 16-årig flicka Hofors
- 2000 Mord på 31-åriga Pernilla Falun (erkänt) samma år skulle han
tydligen ha blottat sig vid bad i Sandviken.
- 2004 Langar alkohol till två 16-åriga flickor Hofors.
-2006 Våldtäktsförsök Sandviken (erkänt)
Checka killens bakgrund, när någon då hade tipsat
poilsen om att de trodde att de var Anders Eklund (Englas mördare)
Då tar man väl för fan in han på förhör? Han har ju hur mkt anklagelser som helst..
Sånt där gör mig less, lata sveriges polis..
Länkar så ni kan titta här ---> http://anytime.tv4.se/webtv/?treeId=901101&selTreeId=901101
Sov gott Engla!
♥
Ett försök till att förstå.
Brukar vara ganska insatt i vad som händer runt om
i världen, nyheterna kan jag tycka är ganska intressant
att kolla på ibland då jag har tid så jag får lite koll!
Vet att det är många andra stora bloggerskor som skrivit
om den här flickan Engla.. Men jag kan inte bara förbi se det
Utan jag måste också få prata om de, på mitt sätt.
Dethär lämnar nog ingen människa oberörd..
Egentligen är det sjukt hur folk reagerar på sånt här nuförtiden..
Det är tamefan så det dör folk varje dag, tänk när man läser
tidningen eller tittar på internet. Tänk om man skulle säga:
- Du jag läste i tidningen idag, att det var en kille som mördade sin fru!
Det är inget som människor reagerar på nuförtiden.
Det ska liksom till riktigt bisarra helt makalösa grejor för
att folk ska vakna upp och fatta vafan det handlar om..
Missade totalt att om man brydde sig om Englas familj
skulle man tända ett ljus 21.00, så därför tänder jag ett nu!
En 10-årig flicka, som inte ens levt en fjärdel av sitt liv. Förtjänar inte att dö.
Ingen gör de, men tydligen så är det svårt att undvika när det finns sånna
monster runt om i vårt samhälle som det faktiskt gör. . Jag försöker förstå,
försöker sätta mig in i hur detta monster tänker.. Jag blir så äcklad och kommer
nog aldrig sluta förvånas över vad som kommer hända härnäst..
Det finns ingenting som ursäktar det han gjorde mot detta stackars lilla barn, INGET!
Jag vet att jag skulle vilja hjälpa till att bekämpa och ta itur med sånna kryp som han.
Men samtidigt vet jag att just nu är det försent att göra någonting åt det..
Det finns två alternativ, antingen så tar man tag i sig själv och bestämmer
sig för att göra det rätta, nämligen stoppa dehär.. Eller så tiger man i tysnad
och hoppas på att det ska bli bättre för att man lider med.. Man kommer aldrig kunna
rätta till allt, men samtidigt måste man ändå börja någonstans?
Jag vet bara inte hur än....
Till Englas familj och anhöriga!
Vi är många som tänker på er,
många som vill er väl och önskar
att ni fortsätter att hålla modet uppe! Fortsätter
att vara stark.. Livet har mer att ge än bara sorg.
Var tapper! ♥
Mitt ljus till er..
♥
Detta står mig nu ända upp i halsen..
med brudesn från klassen! det tackar jag för..
& ikväll bestämde jag mig för att ta en tripp
och besök min mor eftersom det var
si så där två veckor sedan jag såg henne!
Vi samlade ihop hela familjetruppen och
vi åt en mkt utsökt efterätt, och sedan bar det
av till krogen för mamsen och hennes pojkvän!
Så hoppsansa så vart jag helt plötsligt barnvakt.
Även att vi har haft mkt trevligt ändån :)
Kikade lite på Grabben i graven brevid. Den filmen har jag
många underbara minnen ifrån med en viss person.
Nämligen Marica Bäckman. jag hatar dehär, att
man ska glida ifrån varandra! Hon & jag vi har gjort
så mkt otroligt roliga saker ihop. Är det slut med det nu?
Sedan till en annan sak, jag vet att jag gnater
och gnater i detta. Men jag förstår verkligen inte
dehär med skönhetsideal. Är det så konstigt att folk
inte nöjd i sig själv, när dem läser tidningen, tittar på
tv:n eller bara går utanför dörrn! Allting pekar på att
det finns en viss trend, som är den rätta.
Vitsen är faktiskt att alla ska vara olika. inte sant?
Jag försöker att inte låta mig påverkas av
hur man ska se ut. Vad som är rätt och vad som är fel.
Tänk om alla kunde säga - Vetni vad? screw this,
för jag är nöjd med mig själv och det står jag för!
Visst har vi alla vissa perioder där självkänslan är olika hög,
men det hindrar oss inte ifrån att försöka bygga upp den!
Det är aldrig fel att bry sig om sitt utseende lite extra, om det
får en att tycka något i stil med - fan vad bra jag är!
Jag menar inte att alla som är trådsmal och trendinriktande
är helt körda. Därimot dom som sätter sig över andra,
sådana som tror att dom har mer att erbjuda än någon
annan. Där talar vi om ren egoism.
- titta här, här har vi ett praktexempel på en kvinna som trivs i sig själv!
Till en viss del är hon min förebild. Girlpower säger jag bara!
- Queen Latifah! Hon har attityden, hon har allt! Hon har det. Om jag bara
kunde få hälften av hennes energi så skulle man lugnt hoppa av glädje!
I grund och botten har egentligen alla människor
samma värde. Man ska sticka ut, man ska våga
vara annorlunda! Om folk pratar om mig vill jag inte
att dom ska säga - Åhnej, där är hon, hon som
kopierar alla och inte vågar hitta sig själv.
Varför vara exakt som alla andra när man
faktiskt kan göra underverk genom att bara
vara den man är? Heregud vi är väl inge offer flickor!
Nu börjar jag komma till den punkten där vi talar
om människor som gör allting, verkligen allting
i sin makt för att synas och få uppmärksamhet!
Är ni helt från vettet!? det finns en gräns mellan
vad som är på skämt och vad som helt enkelt
bara är att gå rakt över styr! Det är väl en självklarhet att
killar kan kalla oss för tamefasiken vad som helst
när vi tjejer själv kallar varandra för det.
Jag vill kämpa och jag vill visa att jag faktiskt
har lite fason på mig själv, att jag har vett bakom pannbenet
och att jag inte bara är enhögljudd och utseendefixerad
tjej som pratar strunt och fnissar i varje hörn och kanter.
Jag skulle vilja visa alla att jag faktiskt har
någonting unikt att bidra med! Ni kan, jag kan
om jag bara lägger lite extra krut på det.
Thanks, ibland är det skönt att få tankarna ur sig för bara något minut.
♥
En tankeställare kanske?..
- Är det såhär det är meningen att man ska se ut? Sluta att försöka skapa den "perfketa kroppen"
Och vad nöjda med er själva! Det finns ingen som kan bestämma vad som är rätt och fel, fint eller fult.
Det som är poängen är ju att man ska kunna vara sig själv, gå sin egen väg.. Jag har ett hyfsat temperament, men har lärt mig att handskas någorlunda med det genom åren. Men dehär är sådant som gör mig rent utsagt förbannad! Heregud, vilken klartänkt människa som helst som ser domhär förstår väl att det är någonting som inte stämmer?
Det förstår väl jag lika bra som någon annan, att ungdomar i min ålder inte direkt hoppar av glädje när man ser hur media framställer hur man ska se ut nuförtiden. Om alla skulle se likdana ut, hur roligt skulle det vara?
Jag är relativt inne på att alla ska få vara som dom är, så man ska kunna trivas med sig själv. Fast någonstans måste man väl ändå kunna dra gränsen? Det är ju så det är, när man nystylad så är självkänslan som bäst men så fort man är i ett rum med en person som ser snäppet bättre ut än dig går självkänslan i botten så det skriker om ett.
Ingen är perfekt, ingen är bra på allt. Låt folk få vara sitt rätta jag, Det är väl därför vi tycker om varandra.
För att alla är annorlunda och ingen är lik den andra. Någonstans måste man hitta ett slut på dehär.
Tack för ni lyssnade när jag gjorde min röst hörd!♥
Skoluppgift. Resultatet av uppgiften: gör en berättelse om våra 5 sinnen.
Samtidigt som lukten av nylagd asfalt och nyplanterade blommor sakta spreds ut i luften, fick jag en svag känsla av hur det var att vara barn igen. Då behövde man aldrig fatta sådana här svåra beslut. Var man ledsen, så var det för att benet på en av ens bästa Barbie dockor gått sönder. Hände det något sådant, då bakade mamma kanelbullar så var allting bra igen. Det känns så väl i mitt hjärta nu att jag har valt helt fel färd riktning här i livet. De känns skrämmande att veta att nu är jag vuxen måste jag lära mig att ta ansvar för mig själv. Jag hade mina egna förutfattade meningar om hur livet som en vuxen skulle vara. Det skulle smaka glädje, lycka och självständighet. Det var tydligt att så var inte fallet. Till slut lyckades jag slå ner blicken i marken, och undkom hans makt. Jag vände mig om och jag gick min väg. För en gångs skull fanns det inget kaos, ingen trafik i min hjärna. De enda som nu hördes var regnets piskande mot backen och vindens sus.
Politik snack.
God morgon allihopa! Tro't eller ej men idag tänkte jag snacka lite politik, religion & rasism. De slog mig först när jag vaknade imorse hur grym vi människor kan vara mot varandra. Heregud! det spelar väl absolut ingen roll om någon annan därute i världen skulle leva en annan livstil, ha en en kultur eller religion än oss! Vi är ju av samma släkte, vi lever väl för i helvete på samma jord och då tycker jag de är en självklarhet att acceptera att alla är annorlunda :O Att trycka ner varandra, smutskasta och lämna ute folk som inte är som oss låter det rätt? Hur tror ni att det skulle se ut om vi alla vore likdana? Står man på sig kommer man längre i livet, då kan man i a f med stolthet i sin röst säga att ärlighet varar längst. Istället för att tro att man kan klara sig igenom livet om man kopierar andras tankar och känslor och låtsas spel ett löjligt spel som i slutändan sårar andra människor.
- jag känner att på denhär platsen står jag stadigt & jag tänker inte flytta mig. För jag trivs här.
Kommer aldrig kunna förstå vrf rika människor tror att dom är en bättre människa för att dom har det lite bättre ställt än de som är fattiga? Dom som är rik, som har jobbat sig upp till de. Det är dom, som förtjänar det! Skillnaden är att dom skulle aldrig nedvärdera oss andra eller skryta om de. De behövs inte.
Man ska väl arbeta för att alla människor ska få ha det bra? inte bara några få utvalda!
Alla människor har samma värde, vi ska alla ha rättigheten att få vara den vi är utan några fördomar.
Jag är absolut inte speciellt insatt i dehär med politik men jag kan ändå ha min åsikter. Men snälla, håll med mig om att att alla borde bli behandlad likadant? Liksom jag menar tänk att komma från ett annat land, att förlora nästan hela sin familj i ett krig som något annat land orsakade pågrund av en liten bagatell, man känner ingen, man vrider och vänder på sig själv så man ska kunna passa in och för att man ska bli accepterad. Hur i helvete ska man göra för att det ska passa för alla? Svar: Det går inte, helt omöjligt.
Drf är det då lika bra att köra sitt race utan att bry sig så himla mkt i vad andra egentligen tycker om en.
Man kommer aldrig få alla människor att tycka om en. Så lek inte runt, spela ärligt. Sluta tortera varandra, hjälp varandra att samarbeta och arbeta tillsammans för att få dehär till en bättre värld som vi kan vara stolta över!
Man kan aldrig göra allt, men man kan väl för i helskotta göra någonting.
Så till religion, sluta tracka andra för dom har en annan tro och väljer att leva efter det. Vrf ska vi ta ifrån dom deras tro, deras allt för någonting vi tycker kan verka en aning "olämpligt". Vi kan inte bestämma hur resten av jordens befolkning ska leva, de gör dom själv. Stanna upp ett tag och tänk efter, är desåhär vi vill att det ska vara?
Jag älskar mitt land, det är inte de de handlar om. Jag är stolt över att komma ifrån Sverige men ibland skäms jag över befolkningen och våra lagar.
Tack för att ni lyssnade när jag gjorde min röst hörd!
♥
